Med tårar i ögonen säger jag till viktor "nu åker jag hem, här tänker jag inte bo!".

Så såg det ut när jag för första gången klev in i min bostad. På papper har jag blivit lovad 40 kvaderatmeter stuga, men som i själva verket inte är mer än 24 kvaderatmeter. Stugan är väldigt liten och jag var nära på att kasta mig på telefonen och ringa tjejerna för att stoppa alla nyårsplaner. Men efter lite pizza i magen och att mamma och viktor gjort tappra försök till att visa att vi faktiskt fååår plats, så slutade jag snyfta och började se någon ljus sida av det hela.
Mamma och Virre har varit guld dom här dagarna. Dom har rivit ut möbler och burit in möbler. Städat och lagat mat. Fixat med bilen och lagat tv-antenn (till en början hade jag bara 1:an, 2:an och barnkanalen). Allt för att jag ska ha det bra.

.

Igår kväll var V iväg och tog någon öl med O. Jag och mamma stannada hemma och tittade på IDOL på min lilla 12 tums tv. När jag ligger där med ångest i magen, fullt medveten om att dom åker hem nästa morgon så piper det till i min high-tec telefon. VIKTOR -vad säger du om att jag stannar några dagar till? Det blev kvällens lycka Nr 1. En stund sedan skriker jag högt eftersom Calle går vidare till finalen, kvällens lycka Nr 2.

.

Nu sitter jag med mitt åbäke till pojkvän och äter frukost. Vi ska snart åka en tio minuters bilresa in till Åre by och se oss omkring. Idag är jag på bra humör! =)
Det enda jag önskar just nu är mera snö och en hemresa över jul.

För er nyfikna där hemma så har jag knäppt lite kort på mitt enkla hem.

Den lilla röda stugan


Hallen.


Sovrummet.


Sängen/Soffan.


Melissa Horn - och alla stockholms minnen -tavlan.


Badrummet.


Badrummet.


Köket.


Köket.


Sist, men inte MINST, Utsikten!